Leo

Dricksvattnets resa

Från sjön, ån eller grundvattnet till kranen är en ganska lång och komplicerad resa. Här kommer en förenklad beskrivning.

Ytvatten/Grundvatten till vattenverket

Vattnet anländer från ytvatten(sjö/å) eller grundvatten till vattenverket som filtrerar vattnet med olika metoder för att ta bort föroreningar och andra ämnen som inte är önskade i dricksvattnet.

Vattnet renas lite olika beroende på vart du bor, men följande reningsmetoder är vanliga.

1. Steg 1 – Kemisk rening. Flockningsmedel tillsätts. Detta ämne gör att partiklarna klumpar ihop sig och blir tunga, sjunker till botten och kan tas bort.
2. Steg 2 – Mekanisk rening. Vattnet rinner ganska snabbt igenom ett sandfilter. Partiklar som lyckades undgå den kemiska reningen fastnar här.
3. Steg 3 – Biologisk rening. Också ett sandfilter, men nu rinner vattnet långsam igenom. Sanden i detta filter innehåller även bakterier som tar hand om olika oönskade ämnen.

Utöver det så tillsätts klor i vattnet, vilket dödar bakterier. I vissa vattenverk används också ett starkt ljus som också hjälper till att döda bakterier.

Sedan kontrolleras vattnet flera gånger innan de lämnar vattenverket och åker vidare i vattenledningarna. Informationen hämtad från Svensktvatten.se

Värt att nämna är följande från livsmedelsverkets rapport som refereras längre ner: ”Ämnen som inte har gränsvärden undersöks inte rutinmässigt.”

Vattenverket till kranen

Från vattenverket åker vattnet genom en massa olika ledningar, lagringsbasänger och troligtvis ett vattentorn innan det kommer till din kran.
Man hittar följande i Svensktvatten.se’s rapport(sammanfattan av mig):

De vanligaste materialen för huvudledningar i vattenledningsnätet är gjutjärn, PVC och PE.
Gjutjärn, som var vanligt under perioden 1800-1970 står fortfarande för en tredjedel av det befintliga nätet.
Plastledningar av PVC och PE har använts sedan mitten av 1950-talet och svarar också för en dryg tredjedel av nätet. PE har varit det dominerande materialet vid nyinstallationer sedan 1990-talet. Vid tillverkningen av råvaran för plaströr tillsätts stabilisatorer, mjukgörare, smörjmedel och färgpigment för att förhindra att materialet oxiderar och förbättra tekniska egenskaper.

Mjukgörare tror jag man kan tolka rakt av som ftalater, vilket alltså är en kraftigt hormonstörande/testosteronhämmande grupp av kemikalier, lite beroende på vilken/vilka som används.

Hur mycket kommer ut i kranen?

Det är såklart svårt att säga hur mycket hormonstörande och testosteronhämmande substanser samt kemikalier tar sig till kranen, men i en emailkonversation med livsmedelsverket blev jag tipsad om en undersökning som heter ”Kemisk riskprofil för dricksvatten” och är utförd 2009 av just livsmedelsverket. Länk till rapporten.

I rapporten hittar jag flera intressanta stycken.

Nonylfenol och Ftalater i Göteborg 1999

Det första intressanta jag hittar där är en referens till en undersökning gjord i Göteborg 1999, tyvärr hittar jag inte den rapporten på internet, men följande refereras (sammanfattat av mig):

En undersökning av dricksvatten i Göteborg 1999 visade förekomst av nonylfenol och ftalater. Högsta halten av nonylfenol var 0,29 μg/l vatten och högsta halten av ftalater var 2,2 μg.

Rapporten är över 20 år gammal, men jag tror knappast värdena av dessa ämnen har gått ner. Värdena är låga, tack och lov, men det är svårt att veta vilka effekter det har.

Att dricka ett glas vatten med de värdena lär inte vara någon fara, men i genomsnitt konsumerar en svensk ca 140 liter vatten per dag( 60 liter dusch/handtvätt osv, 10 liter mat och dryck, resten industri och övrigt), vilka effekter har det? Ingen aning, men definitivt inte bra.

Fler hormonstörande ämnen

Jag hittar följande stycke under ”Allmänt kontaminanter (utom läkemedelsrester)
samt nanopartiklar”.

”Sporadiskt förekommer rester av bekämpningsmedel, PCB, dioxin, flamskydds-
medel, ftalater, bisfenol A (misstänkt hormonstörande ämne), triklosan, nonyl-
fenol, trikloretylen, tetrakloretylen och klorfenoler som föroreningar i allmänt
dricksvatten. Halterna är oftast mycket låga, förutom för tri- eller tetrakloretylen
där högre halter (milligramnivå) observerats. Dock är halterna i de flesta fall alltför låga för att ge upphov till någon reell hälsorisk, och i vissa fall upptäcks dessa föroreningar snabbt och åtgärdas.”

Flera av de ämnena är kraftigt hormonstörande/testosteronhämmande och samma sak här, hade det bara handlat om ett glas vatten hade det säkert inte varit något att tala om, men vi konsumerar som sagt stora mängder vatten, dag ut och dag in år efter år. Återigen, vilka effekter har potentiell liten exponering över väldigt lång tid? Jag vet inte, det är nog ingen som vet.

Etinylöstradiol – Syntetiskt Östrogen

Något senare i rapporten hittade jag det jag var mest intresserad av, halter av Etinylöstradiol i dricksvattnet. Etinylöstradiol är syntetiskt östrogen och är en av de aktiva ingredienserna i p-piller.

Nedan kommer en tabell från rapporten:

Om jag läser tabellen rätt är det alltså ett medelvärde av halterna från 9 provtagnignar i Stockholm tagna över 3 år.

Här är värt att notera att det står ”ett prov per år och per vattenverk”, det borde innebära att testerna alltså är tagna innan vattnet har tagit sig genom alla vattenledningar som jag nämnde ovan.

För att få lite perspektiv över hur mycket man får i sig så räknade jag lite på det:

Hur många liter vatten man behöver dricka för att komma upp i 0.025 mg etinylestradiol, som enligt tabellen är ungefär så mycket man får i sig varje dag om man äter p-piller.

0.025 mg / (0.4 ng/l * 0.000001 mg/ng) = 62500 liter

Så för att komma upp i 0.025 mg etinylestradiol måste man alltså dricka 62500 liter vatten. Det får man ändå säga var rätt goda nyheter, om man nu måste ha syntetiskt östrogen över huvud taget i sitt dricksvatten.

Slutsats

Min slutsats efter att ha spenderat ett gäng timmar med att läsa vattenrapporter är att jag tror att vårt dricksvatten är säkert att dricka om man tänker ur allmänhälsans perspektiv.

Men jag, och jag antar du är inte så intresserad av det, vi är intresserade av att höja våra testosteronnivåer och då tror jag inte man ska dricka kranvattnet direkt.

Så, vad kan man göra?

Vattenfilter med aktivt kol

Slutsaten av min första research är att man kommer väldigt långt med vattenfilter som använder aktivt kol. Mer information kommer snart.

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som används som mjukgörare i en mängd olika produkter, såsom plast, förpackningar, kosmetika, leksaker och medicinska produkter. De gör att materialet blir mjukare och mer flexibelt. Ftalater tillsätts till plastprodukter men är inte fast bundna till dem, det innebär att de lätt kan läcka ut ur materialet och absorberas upp av material de kommer i kontakt med, till exempel din hud.

Ftalater är vanligtvis färg- och luktlösa och finns i produkter som vi använder dagligen, men de kan också frigöras i luften eller vattnet när produkter som innehåller ftalater bryts ner eller förångas. Det finns olika typer av ftalater med varierande grad av giftighet och potential att påverka hälsan.

Ftalaters påverkan på hälsan och testosteronet

Många studier har visat att vissa ftalater kan ha hormonstörande egenskaper och även påverka fertiliteten för både djur och människor. Det finns också oro att de har potential att öka risken för hormonrelaterade sjukdomar, såsom bröstcancer, äggstockscancer och prostatacancer.

Ftalater verkar även öka risken för allergiska reaktioner och astma. Andra hälsoeffekter som har rapporterats inkluderar njurskador, leverskador, infertilitet och nedsatt förmåga att producera spermier. Många ftalater är också klassade som miljögifter och kan skada djur och marina ekosystem.

Dessutom kan ftalater passera genom moderkakans barriär och påverka barnfosters utveckling(länk).

När jag har suttit och läst studier och undersökningar om ftalaters påverkan på våra hormoner och framförallt testosteron har jag dragit slutsaten att påverkan är stor. Men det är också svårt att veta exakt hur stor påverkan då alla är exponerade för ftalater mer eller mindre och därmed är det brist på kontrollgrupper i undersökningarna.

Vart hittar man ftalater

Det är nästan lättare att berätta vart man inte hittar dem… När jag påbörjade min research för den här artikeln stötte jag snabbt på uttrycket Phthalates – The Everywhere Chemical och jag kan inte säga annat än att det är ett passande uttryck.

Nedan kommer några kategorier där man blir extra mycket exponerad för ftalater. Observera att med Fragrance/Doft/Parfym alltså inte menas bara parfym. Det är parfym eller dofttillsatser i främst hygienprodukter. Du kan räkna med att varje produkt som har någon av doft, parfym, fragrance eller liknade utan närmare förklaring på innehållsförteckningen innehåller ftalater.

Fragrance/Doft/Parfym – Luriga ena. Bakom dem som du hittar på innehållsförteckningen på massor av hygienprodukter och liknande gömmer sig alltså ftalater. Hur kan det vara så? på grund av lagar som skyddar parfymtillverkare från att dela ”handelshemligheter” innehåller de flesta parfymer som säljs kommersiellt skadliga kemikalier som inte listas individuellt på innehållsförteckningen, till exempel ftalater.

PVC är en hård och styv plast som kan vara svår att hantera och forma utan tillsats av mjukgörare. Ftalaterna gör PVC mjukare och mer flexibelt, vilket gör det lättare att använda i en mängd olika produkter, såsom vattenflaskor, golvmattor, leksaker, byggmaterial, vattenslangar och kläder.

Flexibla plastprodukter, om en plastprodukt är flexibel, innehåller den troligen ftalater om inte etiketten specifikt säger att den inte gör det.

Vinylgolv, tråkigt men sant. Det finns dock hopp, det verkar som att de flesta nya vinylgolv inte innehåller ftalater, så har du ett gammalt vinylgolv kanske det är dags att byta, men har du ett nyare så är det förhoppningsvis ftalatfritt.

Mängder av hygienprodukter, så som nagellack, parfym, deodorant, hårgéle, schampo, tvål, hårspray och body lotion.

Hur undviker man ftalater?

Det är som du säkert förstår nästan helt omöjligt att undvika dem helt, men det viktigaste är att undvika dem som du blir utsatt för dag ut och dag in. Kolla igenom listan nedan och sen jämför du på dina hygienprodukter och byter ut de som innehåller ftalater, vilket troligtvis är stor del av dem. Det inkluderar som sagt alla produkter där innehållsförteckningen har ”doft, parfym, fragrance” eller liknande utan närmare förklaring till vad det är.

Vad du än gör, värm inte matbehållare i plats i microvågsugnen. Ja ja jag vet, det finns säkra platser för att göra det… Ta det säkra för det osäkra och använda matbehållare av något annat material.

Svanenmärkning

Såhär skriver de på sina hemsida:
”Svanen håller sig till försiktighetsprincipen. Det betyder att vi, där det inte finns tillräcklig med information om hur ett ämne påverkar människa och miljö, hellre väljer att utesluta det än att tillåta det. För ftalater har Svanen ett generellt förbud mot alla ftalater i våra produktgrupper. Men det kan finnas mycket begränsade undantag där det inte finns alternativ med den funktion som krävs.”

Exakt vilka undantag de menar är ju såklart svårt att veta. Jag skulle inte lita på att bara för att en produkt eller vara är Svanenmärkt så är den fri från Ftalater.

Bra Miljöval

Jag kollade lite på bra Miljövals märkning och den verkar begränsa en del, men jag mailade dem och frågade om deras märkning innebär 100% ftalatfri, återkommer med det när/om de svarar.

Astma och Allergiforbundet

Tyckte även här att det var oklart och jag har mailat dem, återkommer om/när de svarar också.

Hur identifiera ftalater på innehållsförteckningar

Nedan kommer en tabell från wikipedia med de vanligaste ftalaternas namn samt förkortningar. Oftast är det förkortningarna man hittar på innehållsförteckningarna.

Produkter som har återvinningssymboler 3v och 3 pvc på sig är mycket troliga att innehålla ftalater, så dem bör du undvika.

Svensk och Europeisk lagstiftning

8 juli 2020 förbjöds några av ftalaterna, DEHP, DBP, BBP och DIBP, självklart med ett gäng undantag, till exempel: produkter som enbart används inom industrin eller utomhus samt mätinstrument. Det var ju bra, men det finns många fler ftalater som negativt påverkar hälsan, dessutom har lagstiftningen många undantag.

På samma sätt som med de andra substanserna och kemikalierna vi tar upp på den här hemsidan måste du själv ansvara för att undvika exponering, och inte lita på att lagen skyddar dig, för det gör den inte.

De goda nyheterna

Ftalater har ganska kort halveringstid, ca 12 timmar(källa), så även om du har blivit exponerad för ftalater så försvinner stor del av dem någorlunda snabbt genom avföring, urin och svett.

En studie utförd 2012 ”Human Elimination of Phthalate Compounds: Blood, Urine, and Sweat (BUS) Study” bekräftar att man kan svettas ut ftalater(och andra toxiner) från kroppen. Om du läser min blogg här på sidan, så vet du att jag bastar ångbastu 2-3 gånger i veckan just av den anledningen. Bastu/ångbastu har för övrigt fler fördelar, men det är utanför den här artikeln.

Så gör vad du kan för att svettas.

Slutsats

Ftalater hittas överallt och deras påverkan på vår hälsa och hormoner verkar vara mycket stor, men tack och lov blir kunskapen mer och mer utbredd och myndigheter jobbar mot att bli av med dem, det kommer ta tid men det går åtminstone åt rätt håll.

Fram tills dess får vi göra vad vi kan för att undvika dem och se till att svettas riktigt mycket 😉

Vad är BPA och BPS

Bisfenol A (BPA) och bisfenol S (BPS) är kemiska föreningar som används som mjukgörare i en mängd olika plastprodukter, inklusive matburkar, flaskor, papper och konservburkar. BPA och BPS är också viktiga beståndsdelar i epoxiharts, som används i vattenledningar, golfbollar och tandfyllningar.

BPA och BPS har associerats med hormonstörningar och andra hälsoeffekter. Studier har visat att BPA och BPS kan påverka hormoner, till exempel genom att bidra till signifikant lägre testosteronnivåer än normalt för individer som exponerats mycket.

Det finns också studier som visar att BPA och BPS kan påverka fertiliteten både hos män och kvinnor, inklusive ökad risk för missfall, nedbrytning av spermier och andra reproduktiva problem. BPA och BPS har också associerats med ökad risk för hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma och astma, samt ökad risk för vissa cancerformer.

Hur undviker man BPA och BPS?

Att helt undvika BPA och BPS är nog mer eller mindre omöjligt, de hittas nästan överallt.

Men följer du nedanstående tips så kommer du en lång bit på vägen.

1. Undvik alla typer av vattenflaskor i plast.
2. Gör allt du kan för att undvika att röra kvitton. De kan innehålla mycket BPA/BPS och kan absorberas upp av huden i fingrarna.
3. Undvik alla matförpackningar i plast och konservburkar. Det finns matförpackningar som är fria från dessa gifter, men det är svårt att veta exakt. BPA-fritt betyder, som nämnts tidigare, inte BPS-fritt. Använd istället matförpackningar i glas eller rostfritt stål. Att tänka på är att värma upp platsförpackningar med mat i är mycket värre.

Vad säger lagen om BPA/BPS?

BPA har begränsats i EU sedan mars 2018 och i termiskt papper(kvittopapper) sedan januari 2020. Dock är det tveksamt om det gör särskilt stor skillnad då BPS ofta ersätter BPA.

Tyska myndigheter har föreslagit att begränsa BPA och andra bisfenoler med hormonstörande egenskaper för miljöns skull. Detta förslag kommer att utvärderas av European Chemicals Agency (ECHA) och sedan skickas till EU för beslut. Franska och svenska myndigheter har också föreslagit att begränsa över 1 000 hudirriterande kemikalier i kläder och annat. Bisfenoler som orsakar hudirritation kan ingå i denna begränsning om EU beslutar att anta den.

BPA och livsmedelkontakt

BPA är tillåtet i material för livsmedelskontakt inom EU, med begränsad mängd som får läcka till maten(källa).

Man vet alltså att BPA, som är bevisat hormonstörande och hälsoskadligt, läcker in i mat och man tillåter det. Vad kan vara anledningen till det? Är det enda alternativet för matförpackningar som finns?

Man kan ju inte tro att det är sant. Detta kommer alltså från ECHA – European Chemicals Agency som är ett officiellt EU-organ.

Det finns ett begränsat belopp BPA som får läcka ut från leksaker för barn upp till tre års ålder och leksaker som är avsedda att placeras i barnets mun. Denna migrationgräns är 0,04 mg/l av BPA. Igen, jag kan inte för mitt liv förstå hur det inte kan förbjudas helt, alternativa material utan hormonstörande egenskaper finns ju.

Den enda slutsatsen jag kan dra är att lagen skyddar dig inte. Det är ditt eget ansvar att undvika BPA/BPS och det är viktigt att du gör det.

Slutsats

När jag började göra research för den här artikeln visste jag att BPA/BPS var illa, men det var mycket värre än jag trodde. Kanske inte att effekterna var värre än jag trodde, men att det fanns så få restriktioner för dessa substanser i t.ex. matförpackningar och liknande. Man har länge vetat om BPA’s ohälsosamma egenskaper men används ändå fortfarande. Det går åtminstone i rätt riktigt, men som jag nämnde tidigare, du måste själv ansvara för att undvika dem.

Enligt Dr. Anthony G. Jay är parabener östrogenlika och det är väldigt lätt att bli exponerad för dem. Tack och lov har iallafall några blivit förbjuda, men inte alla. För att vara på den säkra sidan är det bäst att helt undvika alla.

Vad är parabener

Parabener är ett samlingsnamn för en grupp konserveringsmedel som oftast finns i hygienprodukter t.ex. tvål, schampo och handkräm. Parabener motverkar bakterier, mögel och jäst i produkterna.

Parabener fungerar extra bra som konserveringsmedel i produkter som behöver vara fräscha och ha en lång hållbarhetstid, alltså hygienprodukter.

Trots att parabener därför, på papper, verkar som en väldigt bra och smidig kemikalie för att motverka mögel-, jäst- och bakteriebildning så finns det flera studier som visar att parabener är skadliga.

Parabeners påverkan på testosteronet

En forskargrupp publicerade 2010 en artikel som visade att parabener kan påverka enzymet i kroppen som frigör östrogen, vilket gör att östrogennivåerna ökar.

De gjorde olika tester på råttor som visade att både antalet spermier och testosteronnivåerna i kroppen hade minskat efter att råttorna fått i sig butyl- och propylparaben. För människor kan användning av produkter med parabener därför, i vissa fall, leda till svårigheter att skaffa barn.

Exakt hur stor påverkar på testosteronet parabener har är änsålänge oklart, mer forskning behövs. Men en studie på 315 män som besökte en infertilitetsklinik visade att det finns en tydlig koppling mellan höga parabennivåer och stor andel missformade spermier och låg testosteronnivå(länk).

Men man kan nog med säkerhet dra slutsatsen att hög exponering av parabener kan leda till testosteronbrist.

Övriga hälsorisker av Parabener

Parabener kan vara cancerframkallande

I en forskningsrapport från 2004 bevisade några forskare att parabener kunde leda till tillväxt i brösttumör-celler, genom att tillsätta parabener till ett provrör med cancerceller. 

Det var den första artikeln som publicerades som påvisade att parabener kunde vara skadliga och efter det gjordes fler undersökningar som bevisade att det fanns en koppling mellan parabener och tillväxt i cancerceller.

Parabener skadar hudens mikrobiom

År 2018 publicerade Beijing Technology and Business University i Kina en rapport som visade att methylparaben hejdar hudens mikrobiom.

Det innebär att användningen att produkter som innehåller parabener kan förstöra de goda bakterier som redan finns i huden. De bör alltså inte användas i produkter som har närkontakt med huden. Exempel på sådana produkter är handkräm, smink, ansiktskräm, kroppstvål etc.

Sveriges lag

Trots att det finns övergripande forskning som visar att parabener kan vara skadligt har Sverige aldrig lagstiftat att parabener ska förbjudas.

Det kom en motion för ett förbud 2012, men den avslogs i både utskottet och i kammaren.

I nuläget har Sverige bara en lagstiftning som säger att produkter måste visa det i innehållsförteckningen på förpackningarna om de innehåller parabener, men i övrigt följs EU:s rekommendationer, som är tvivelaktiga, mer om det längre ner. För att helt skydda sig mot parabener är det därför viktigt att läsa på förpackningarna vad produkterna innehåller.

EU förbjuder vissa parabener

Eftersom det är oklart vilka effekter parabener har på kroppen och hur skadliga de faktiskt är så bestämde sig EU år 2014 att förbjuda vissa typer parabener.

Av de fyra vanligaste parabenerna förbjöds två stycken: propylparaben och butylparaben.

Methylparaben och ethylparaben godkändes av EU, men enbart för att EU bedömde att halterna av dessa kemikalier i produkter var tillräckligt låga för att inte orsaka skador. Året efter ändrade EU reglerna kring maxhalten av propylparaben och butylparaben och efter ändringen ses kemikalierna som säkra att använda i produkter. Vilket är högst oklart om det verkligen stämmer.

Slutsats

Vetskapen om parabeners påverkan på hälsan blir mer och mer allmänt känt, så blir det lättare och lättare att hitta parabenfria produkter. Var noggrann med att läsa innehållsförteckningar när du köper produkter som appliceras på huden.

Lista på parabenfria produkter(kommer snart).

På sätt och vis kan man säga att den här artikeln är kärnan av vår hemsida.

Allt vår hemsida går ut på är att minska vår egen exponering av dessa substanser för att höja våra testosteronnivåer samt få en bättre hälsa överlag. Förhoppningsvis kan vi även hjälpa dig att starta din resa till att göra samma sak.

Så vilka är substanserna som är så giftiga?

Jag har följt Dr. Anthony G. Jay’s lista Top 10 Estrogenics, det är efter att ha sett en youtubevideo med honom samt läst hans bok som vi startade den här hemsidan. Mer om det kan du läsa här: Om MaxaTestot.

Varje substans har eller kommer även få en egen artikel.

Fytoöstrogen

På engelska Phytoestrogens

Fytoöstrogener är växtämnen som liknar kroppens egna östrogen.

Du hittar dem främst i linfrö, soja lavender och cannabisrök.

Klicka här för att läsa mer om Fytoöstrogen och dess biverkningar

Mykoöstrogen

På engelska Mycoestrogen

Mykoöstrogen kallar Dr. Jay ”the fungus estrogenic”, dvs svampöstrogenisk. Bildas lätt vid lagring av spannmål och kan även hittas i idisslare som ätit spannmål.

Klicka här för för att läsa mer om Mykoöstrogen och hur du undviker det.(Mykoöstrogen – möglet som sänker ditt testosteron)

Triklosan & alkylfenol (APE’s)

På engelska Triclosan & alkylphenols

Triklosan är ett antibakteriellt ämne som tidigare hittades i tvål, tandkräm och många andra hygienprodukter. Tack och lov har det i EU förbjudits att använda i tandkräm och de flesta hygienprodukter, men inte alla. Det finns fortfarande många områden där du blir exponerad för dessa.

Läs mer här: Vart du hittar Triklosan & alkylfenol samt hur du undviker dem.

Bensofenon & 4-METHYLBENZYLIDENE CAMPHOR

På engelska benzophenone & 4-methylbenzylidene camphor

Hittas främst i solskyddsprodukter, såsom solkräm och liknande. Enligt chemotechnique.se är det inte orimligt att substanserna kan finnas i fler produkter och andra användningsområden som forskningen ännu inte hittat.

Läs mer här om Bensofenon och 4-METHYLBENZYLIDENE CAMPHOR, hur giftiga de är samt hur du undviker dem(Minskar solskyddsfaktor ditt testosteron?).

Röd Färg 40

På engelska Red No. 40

Röd färg 40 är en av de vanligaste matfärgerna och hittas i väldigt många olika livsmedel, t.ex. i frukostflingor, läsk och bakverk.

Klicka här för att läsa mer om vart du hittar Röd Färg 40 och hur du undviker den(Röd Färg 40 minskar ditt testosteron).

Parabener

Paraben är nog den mesta kända substansen på listan. Paraben heter samma sak på engelska.

Det finns flera olika parabener, det är en klass av kemikalier och hittas på massor av ställen och är väldigt lurig, ofta gömmer de sig bakom ”Fragrances” på olika produkters innehållsförteckning. Inte helt oväntat hittar man ofta paraben i parfymer.

Läs mer om parabener och hur du undviker dem

Ftalater

På engelska phthalates

Ftalater är ett samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen.

De används bland annat som mjukgörare i plast, värst är PVC-plast.

Vi exponeras överallt, genom inandning, från mat och dricksvatten samt via hudkontakt. Omöjligt att helt undvika, men det går att göra mycket.

Läs om hur du minimerar din exponering för ftalater här.

BPA – Bisfenol A

Bisphenol A på engelska

BPA hittas i massor av plastprodukter och många typer av matförvaringsprodukter, t.ex. konservburkar. Mycket forskning har skett kring BPA och är förbjudet i många områden, det har inte stoppat företagen från att använda det. Läs mer om hur på länken nedan.

Läs om hur företagen fortsätter använda BPA-liknande substanser och hur du kan minimera din exponering

Etinylöstradiol(EE2) och Östradiol(E2)

Ethinylestradiol och Estradiol på engelska.

Det är nog inte så många män som äter p-piller, men kvinnor/tjejer gör det i stor utsträckning.

Det är en av de mest använda läkemedlet i hela världen. Det kan hamna i vårt dricksvatten.

Läs mer här om hur de och andra substanser hamnar i vårt dricksvatten.

Den här listan är inte fullständig, det är bara de värsta och de vi utsätts för mest.

Som du märker finns dessa substanser precis överallt och är helt omöjliga att undvika helt. Det finns dock mycket du kan göra för att minska din exponering.