Ftalater – Överalltkemikalien!
Ftalater är en grupp kemiska ämnen som används som mjukgörare i en mängd olika produkter, såsom plast, förpackningar, kosmetika, leksaker och medicinska produkter. De gör att materialet blir mjukare och mer flexibelt. Ftalater tillsätts till plastprodukter men är inte fast bundna till dem, det innebär att de lätt kan läcka ut ur materialet och absorberas upp av material de kommer i kontakt med, till exempel din hud.
Ftalater är vanligtvis färg- och luktlösa och finns i produkter som vi använder dagligen, men de kan också frigöras i luften eller vattnet när produkter som innehåller ftalater bryts ner eller förångas. Det finns olika typer av ftalater med varierande grad av giftighet och potential att påverka hälsan.
Ftalaters påverkan på hälsan och testosteronet
Många studier har visat att vissa ftalater kan ha hormonstörande egenskaper och även påverka fertiliteten för både djur och människor. Det finns också oro att de har potential att öka risken för hormonrelaterade sjukdomar, såsom bröstcancer, äggstockscancer och prostatacancer.
Ftalater verkar även öka risken för allergiska reaktioner och astma. Andra hälsoeffekter som har rapporterats inkluderar njurskador, leverskador, infertilitet och nedsatt förmåga att producera spermier. Många ftalater är också klassade som miljögifter och kan skada djur och marina ekosystem.
Dessutom kan ftalater passera genom moderkakans barriär och påverka barnfosters utveckling(länk).
När jag har suttit och läst studier och undersökningar om ftalaters påverkan på våra hormoner och framförallt testosteron har jag dragit slutsaten att påverkan är stor. Men det är också svårt att veta exakt hur stor påverkan då alla är exponerade för ftalater mer eller mindre och därmed är det brist på kontrollgrupper i undersökningarna.
Vart hittar man ftalater
Det är nästan lättare att berätta vart man inte hittar dem… När jag påbörjade min research för den här artikeln stötte jag snabbt på uttrycket Phthalates – The Everywhere Chemical och jag kan inte säga annat än att det är ett passande uttryck.
Nedan kommer några kategorier där man blir extra mycket exponerad för ftalater. Observera att med Fragrance/Doft/Parfym alltså inte menas bara parfym. Det är parfym eller dofttillsatser i främst hygienprodukter. Du kan räkna med att varje produkt som har någon av doft, parfym, fragrance eller liknade utan närmare förklaring på innehållsförteckningen innehåller ftalater.
Fragrance/Doft/Parfym – Luriga ena. Bakom dem som du hittar på innehållsförteckningen på massor av hygienprodukter och liknande gömmer sig alltså ftalater. Hur kan det vara så? på grund av lagar som skyddar parfymtillverkare från att dela ”handelshemligheter” innehåller de flesta parfymer som säljs kommersiellt skadliga kemikalier som inte listas individuellt på innehållsförteckningen, till exempel ftalater.
PVC är en hård och styv plast som kan vara svår att hantera och forma utan tillsats av mjukgörare. Ftalaterna gör PVC mjukare och mer flexibelt, vilket gör det lättare att använda i en mängd olika produkter, såsom vattenflaskor, golvmattor, leksaker, byggmaterial, vattenslangar och kläder.
Flexibla plastprodukter, om en plastprodukt är flexibel, innehåller den troligen ftalater om inte etiketten specifikt säger att den inte gör det.
Vinylgolv, tråkigt men sant. Det finns dock hopp, det verkar som att de flesta nya vinylgolv inte innehåller ftalater, så har du ett gammalt vinylgolv kanske det är dags att byta, men har du ett nyare så är det förhoppningsvis ftalatfritt.
Mängder av hygienprodukter, så som nagellack, parfym, deodorant, hårgéle, schampo, tvål, hårspray och body lotion.
Hur undviker man ftalater?
Det är som du säkert förstår nästan helt omöjligt att undvika dem helt, men det viktigaste är att undvika dem som du blir utsatt för dag ut och dag in. Kolla igenom listan nedan och sen jämför du på dina hygienprodukter och byter ut de som innehåller ftalater, vilket troligtvis är stor del av dem. Det inkluderar som sagt alla produkter där innehållsförteckningen har ”doft, parfym, fragrance” eller liknande utan närmare förklaring till vad det är.
Vad du än gör, värm inte matbehållare i plats i microvågsugnen. Ja ja jag vet, det finns säkra platser för att göra det… Ta det säkra för det osäkra och använda matbehållare av något annat material.
Svanenmärkning
Såhär skriver de på sina hemsida:
”Svanen håller sig till försiktighetsprincipen. Det betyder att vi, där det inte finns tillräcklig med information om hur ett ämne påverkar människa och miljö, hellre väljer att utesluta det än att tillåta det. För ftalater har Svanen ett generellt förbud mot alla ftalater i våra produktgrupper. Men det kan finnas mycket begränsade undantag där det inte finns alternativ med den funktion som krävs.”
Exakt vilka undantag de menar är ju såklart svårt att veta. Jag skulle inte lita på att bara för att en produkt eller vara är Svanenmärkt så är den fri från Ftalater.
Bra Miljöval
Jag kollade lite på bra Miljövals märkning och den verkar begränsa en del, men jag mailade dem och frågade om deras märkning innebär 100% ftalatfri, återkommer med det när/om de svarar.
Astma och Allergiforbundet
Tyckte även här att det var oklart och jag har mailat dem, återkommer om/när de svarar också.
Hur identifiera ftalater på innehållsförteckningar
Nedan kommer en tabell från wikipedia med de vanligaste ftalaternas namn samt förkortningar. Oftast är det förkortningarna man hittar på innehållsförteckningarna.
| Dimetylftalat | DMP |
| Dietylftalat | DEP |
| Diallylftalat | DAP |
| Di-n-propylftalat | DPP |
| Di-n-butylftalat | DBP |
| Diisobutylftalat | DIBP |
| Butylcyklohexylftalat | BCP |
| Di-n-pentylftalat | DNPP |
| Dicyklohexylftalat | DCP |
| Butylbensylftalat | BBP |
| Di-n-hexylftalat | DNHP |
| Diisohexylftalat | DIHxP |
| Diisoheptylftalat | DIHpP |
| Butyldecylftalat | BDP |
| Di(2-etylhexyl)ftalat | DEHP, DOP |
| Di(n-oktyl)ftalat | DNOP |
| Diisooktylftalat | DIOP |
| n-Oktyl-n-decylftalat | ODP |
| Diisononylftalat | DINP |
| Diisodecylftalat | DIDP |
| Diundecylftalat | DUP |
| Diisoundecylftalat | DIUP |
| Ditridecylftalat | DTDP |
| Diisotridecylftalat | DIUP |
| Polyetylentereftalat | PETE |
Produkter som har återvinningssymboler 3v och 3 pvc på sig är mycket troliga att innehålla ftalater, så dem bör du undvika.
Svensk och Europeisk lagstiftning
8 juli 2020 förbjöds några av ftalaterna, DEHP, DBP, BBP och DIBP, självklart med ett gäng undantag, till exempel: produkter som enbart används inom industrin eller utomhus samt mätinstrument. Det var ju bra, men det finns många fler ftalater som negativt påverkar hälsan, dessutom har lagstiftningen många undantag.
På samma sätt som med de andra substanserna och kemikalierna vi tar upp på den här hemsidan måste du själv ansvara för att undvika exponering, och inte lita på att lagen skyddar dig, för det gör den inte.
De goda nyheterna
Ftalater har ganska kort halveringstid, ca 12 timmar(källa), så även om du har blivit exponerad för ftalater så försvinner stor del av dem någorlunda snabbt genom avföring, urin och svett.
En studie utförd 2012 ”Human Elimination of Phthalate Compounds: Blood, Urine, and Sweat (BUS) Study” bekräftar att man kan svettas ut ftalater(och andra toxiner) från kroppen. Om du läser min blogg här på sidan, så vet du att jag bastar ångbastu 2-3 gånger i veckan just av den anledningen. Bastu/ångbastu har för övrigt fler fördelar, men det är utanför den här artikeln.
Så gör vad du kan för att svettas.
Slutsats
Ftalater hittas överallt och deras påverkan på vår hälsa och hormoner verkar vara mycket stor, men tack och lov blir kunskapen mer och mer utbredd och myndigheter jobbar mot att bli av med dem, det kommer ta tid men det går åtminstone åt rätt håll.
Fram tills dess får vi göra vad vi kan för att undvika dem och se till att svettas riktigt mycket 😉